Vinterkräksjukan kopplar ett allt starkare grepp runt en skräckslagen befolkning.
I alla fall så är jag rädd.
Tidigare i veckan fick vår lunchrestaurang stänga eftersom personalen blivit sjuk. Hur ofräscht känns det? De människor som gladeligen slevade upp käk till halva styrkan här i Globen låg några timmar senare uppenbarligen och kaskadkräktes i kör.
Eh, trots sanering så måste jag erkänna att jag drar mig aningen för att börja käka där uppe igen. Speciellt sedan jag läste i dagens tidning att man kan smitta i TRE veckor efter att man tillfrisknat från kräksjukan. TRE VECKOR!
Jag har aldrig drabbats. Men den här vintern känns det som ett mirakel om man skulle klara sig med värdigheten (att behöva käkas på jobbet kan aldrig vara bra för självbilden) och magsäcksinnehållet i behåll. Fy fan.
Åh, jag känner mig illamående nu.
Tror jag.
3 kommentarer:
Såg en riktigt obehaglig reklam i tuben i morse. Typ ”en-jävla-massa-tusen-människor åker tunnelbana varje dag, 25 % av dem har inte tvättat händerna sedan igår”. Samt ”det-är-så-här-många-hundra-människor-i-varje-tunnelbanevagn, 25 % av dem är småbarnsföräldrar.”
Försökte hålla andan och inte röra något hela resan. Gick sådär. Men jag har i alla fall hittat ytterligare en anledning till varför man bör lägga mer tid i spåret än i baren.
//Johan
Kan meddela att jag nu har utmanat ödet ordentligt genom att ta en frukt ur den gemensamma fruktskålen. Och vilka är det som placerar ut fruktskålarna- jo, restaurangpersonalen!
Uh-oh!
Värsta Jackass stuntet!
Move over Margera and let Mirre take over.
Nu tar vi helg. Chip.
//Johan
Skicka en kommentar