Bebisen sover.
Katten sover.
Brasan slocknar sakta.
Det är helt svart och tyst ute.
Jag är på landet med dator och barn som enda sällskap.
Nu ska jag lägga mig mellan svala lakan med lillan tätt intill och bara lyssna på hennes andetag till jag somnar in.
I vanliga fall skriver jag om andra människor. Här skriver jag om mig själv (och kanske om en och annan som korsar min väg). Det är ändå det jag tycker är roligast.
torsdag 24 september 2009
onsdag 23 september 2009
tisdag 22 september 2009
Känner mig lite skör
Vissa dagar vill man bara sitta inlindad i en filt, utan något ansvar alls, varken över ungar eller tidningssidor.
Som idag. Det känns plötsligt som ett oöverstigligt hinder att behöva informera en skådis man gillar att man måste korta i hans enkätsvar, fast han uttryckligen bett om att inte bli kortad.
Oöverstigligt säger jag.
Har fortfarande pyjamas på fast klockan snart är 15.
Äh, nu lägger jag ner och letar efter lite choklad istället.
Som idag. Det känns plötsligt som ett oöverstigligt hinder att behöva informera en skådis man gillar att man måste korta i hans enkätsvar, fast han uttryckligen bett om att inte bli kortad.
Oöverstigligt säger jag.
Har fortfarande pyjamas på fast klockan snart är 15.
Äh, nu lägger jag ner och letar efter lite choklad istället.
tisdag 8 september 2009
Vuxen på riktigt
Barn, jobb, lägenhetslån- bah.
Det största tecknet på att man blivit vuxen är när man väljer bort husets vin på kran och tar ett glas dyrt ur flaska. För att unna sig. För att man vill ha något som är gott, inte bli berusad snabbt och billigt.
Det praktiserade jag i går kväll på mitt stammishak.
Ett paradigmskifte.
Exklusivitet och kvalitet, mina vänner.
Det största tecknet på att man blivit vuxen är när man väljer bort husets vin på kran och tar ett glas dyrt ur flaska. För att unna sig. För att man vill ha något som är gott, inte bli berusad snabbt och billigt.
Det praktiserade jag i går kväll på mitt stammishak.
Ett paradigmskifte.
Exklusivitet och kvalitet, mina vänner.
måndag 7 september 2009
Kanske passar nästa gång
Bebis är snart fyra månader, jag har börjat jobba lite smått och det mesta börjar gå på rutin igen. Blev därför ganska glad över möjligheten till fecke som öppnade sig i helgen.
Utan killen, utan bebisen. Bara jag, fri och ledig, skulle gå på maskerad, mingla, bli lagom berusad och få känna att "yeah, man, still got it"!
Iklädd min finaste grunge-mundering (det var 90-talstema) intog jag festlokalen. Kände mig tokigt laddad. Och började prata med total strangers. Det gick inget vidare. Kände direkt hur jag liksom var i fel tonart.
Som en stackare jag anföll. Han jobbade som managementkonsult. Ah, tänkte jag. Nu ska jag, en gång för alla, försöka förstå vad en "managementkonsult" faktiskt gör.
- Jag jobbar med bensinbolag, säger han.
- Åh, vilken framtidsbransch, sa jag.
Varför sa jag så? Helt onödigt. Ska jag säga förresten, som skriver om biofilm (!) i en papperstidning (!).
Lite senare, när jag slagit mig ner med några andra journalister och fått lite välbehövligt skvaller, kom en viss snubbe på tal.
- Men alltså, han är ju en riktig idiot, säger jag.
- Fast han är ganska schysst faktiskt, rent privat, säger hon, som uppenbarligen umgås med sagda snubbe.
Sen dansade jag till Spice girls, drack i snabb takt tre glas vin, blev sömnig och gick hem utan att säga hej då.
Utan killen, utan bebisen. Bara jag, fri och ledig, skulle gå på maskerad, mingla, bli lagom berusad och få känna att "yeah, man, still got it"!
Iklädd min finaste grunge-mundering (det var 90-talstema) intog jag festlokalen. Kände mig tokigt laddad. Och började prata med total strangers. Det gick inget vidare. Kände direkt hur jag liksom var i fel tonart.
Som en stackare jag anföll. Han jobbade som managementkonsult. Ah, tänkte jag. Nu ska jag, en gång för alla, försöka förstå vad en "managementkonsult" faktiskt gör.
- Jag jobbar med bensinbolag, säger han.
- Åh, vilken framtidsbransch, sa jag.
Varför sa jag så? Helt onödigt. Ska jag säga förresten, som skriver om biofilm (!) i en papperstidning (!).
Lite senare, när jag slagit mig ner med några andra journalister och fått lite välbehövligt skvaller, kom en viss snubbe på tal.
- Men alltså, han är ju en riktig idiot, säger jag.
- Fast han är ganska schysst faktiskt, rent privat, säger hon, som uppenbarligen umgås med sagda snubbe.
Sen dansade jag till Spice girls, drack i snabb takt tre glas vin, blev sömnig och gick hem utan att säga hej då.
tisdag 1 september 2009
Det var nog ingen craving
Mmmm..min favoritlunch under graviditeten. "Lyxig räksmörgås" från Daglivs.
Arbetade upp ett fint, dyrt och kaloritungt beroende.
Räkmacka, vilken ljuvlig uppfinning, en perfekt skapelse. Majo och vitt bröd, fina grejer. Om man är gravid.
Fast nu vill jag ju fortfarande käka "Lyxig räksmörgås" minst en gång i veckan. Minst.
Hur ska jag kunna motivera det för mig själv?
Amning?
Ja, fan, det funkar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)