Ibland är det nog bara bra att vara lite småbakis på jobbet. Med en gnagande huvudvärk och dödlig trötthet tar man liksom lättare på saker och ting. Som att man, ofräsch och sönderjobbad, med typ en kvarts varsel ska sticka iväg till Grand hotell och träffa Silvstedt- the amazon queen.
Jag, som knappt har borstat tänderna idag, stod plötsligt eye to eye med vårt käcka bombnedslag från Bollnäs och försökte ha någon slags röd tråd i mina frågor. (Vad det handlade om? Kan inte säga- då blir jag nog skjuten av presspersonen som höll i trådarna).
Hon är vääääldigt lång iaf. Och mycket smalare än jag trodde. Och väldigt sminkad. Och väldigt blond. Och ja, ni vet, sådär svengelsk. Verkar lite gullig på något vis.
Sedan åkte jag och foto-Frida (som fick ta bilder i exakt 30 sekunder innan Rodeo skulle in och snacka) tillbaka till redaktionen. Jag- mer zombielik för varje sekund.
Då ringde en känd svensk man som jag fan inte vågar namnge och var arg. Väldigt arg. Och jag höll nästan på att somna (och jag tror vi blev lite kompisar på slutet, fast jag vet inte säkert).
Som sagt. Lite alkodimma är fan den bästa ångestdämparen.
2 kommentarer:
Oj. Jag är verkligen Silvstedts totala motsats just nu. Kort, höggravid, osminkad, med två decimeters utväxt och väldigt långt från smågullig. Gud så tråkigt. På riktigt.
Ärligt talat så ser hon lite ut som en drag queen på riktigt. Så när du kommer tillbaka till din vanliga storlek och ditt normala piffiga self- så vinner du med hästlängder darling. Se nu till att krysta ut lilla Alice duktigt. Jag håller tummarna, kram!
Skicka en kommentar