Det första stället jag var ute på i Stockholm hette BZ och låg brevid Chinateatern. Jag var väl typ 15 och jag minns inte hur det var möjligt (förmodligen var det väl någon som kände någons storebror som kände någon mindre nogräknad vakt) men jag och mina polare hängde där lite då och då när vi inte bara drev omkring på Stureplan (jo, det var lite det man gjorde på fredagkvällarna när man gick på högstadiet på Östermalm. Hängde på Stureplan. Med ont i magen för att man förmodligen inte var lika häftig och snygg som någon av de andra, ja ni vet den där vanliga tonårsångesten).
Några år senare började det där styras upp lite bättre. Med falskleg, kort kjol och grymt självförtroende betades ställe efter ställe av och innan jag fyllt 18 hade jag nog varit överallt där man skulle. Inklusive Café Opera, Stures (som vi kallade Sturecompagniet för då), Gilda, Gino och allt vad det nu hette.
Sedan kom lite mer krav på kvalitet in i bilden. I mitten av 90-talet föddes någon slags klubbkultur, alla coola var hiphopare och jag minns att jag aktivt valde bort bratskulturen som också hade börjat se dagens ljus då. (Minns också att jag hade ett par grymma svarta satinbyxor och ett par lackskor med höga klackar som jag kände mig grymt snygg i). Jag började hänga på Various på Tuben på Odenplan. Och Fusion, trots att den förhatliga 20-årsgränsen ofta satte käppar i hjulet.
När G-klubben slog upp portarna i sina olika lokaler föddes en ny era.
Nästa stora kapitel var väl Berns. I källaren där, vid en pelare, utspelades min vuxna ungdom.
På senare år är det stadigt Tranan och Riche som gäller och något enstaka besök på Spy Bar eller Berns (samma källare fast ändå inte). Kanske en sommarklubb vid väder, förslagsvis pålitliga F12 eller årets nykomling China.
Ok, vart vill jag komma undrar kanske en otålig läsare.
Jo, under alla dessa säg 12-13 år av regelbunden utgång i denna min härliga hemstad, har jag aldrig råkat ut för något..läbbigt. Trots att jag nästan alltid varit singel, ung, gått hem ensam i soluppgången (sorgligt ofta om ni frågar mig), säkerligen packad och yr. Men en händelse etsar sig fast. Och ironiskt nog utspelar den sig på just det ställe som i dagarna undgår ett dramatiskt varumärkesförfall om ni frågar mig.
Nämligen på Stureplan och det brattiga Sturecompagniet någon gång i vintras. Jag hade blivit medbjuden på en sk torsdagsmiddag, då kändisar, b-kändisar, polare till nattklubbscheferna och lite annat löst folk (typ väääldigt unga snygga tjejer) bjuds in för lite gratis mat och framförallt mycket gratis sprit. Det var väldigt uppenbart att många av tjejerna var där, just i egenskap av kuttersmycken. Faktum är att stämningen var lite den att typ alla tjejer i lokalen, som inte var kändisar, var lite allmän egendom. Hade halvtråkigt (nä, askass musik och extremfylla i sällskap med klonade brats är inte min melodi nu för tiden heller) men försökte ändå bjuda till och snackade med en kille som envist hävdade att han hade en präktig titel. När jag försökte tränga mig förbi honom lite senare passade han på att stoppa upp sin hand under min kjol.
Långt upp. Bara sådär.
Jag blev alltså TAFSAD PÅ. En vuxen man tyckte att det var en skön grej att helt enkelt ta för sig lite.
Jag blev så chockad. Visste inte hur jag skulle reagera eftersom det inte har inträffat sedan mina yngre tonår att någon av det motsatta könet trängt sig på på ett sådant extremt sätt. Ingen runt omkring reagerade. Och mesiga jag gjorde ingen stor sak av det.
Fast i efterhand har jag ändå inte kunnat släppa det. Jag tror att det värsta med hela scenariot är att det var så uppenbart att det fanns två typer av tjejer. Dels de som är lite kända och respekterade och inbjudna för att de liksom ÄR någon. Och så de tjejer vars enda funktion var att liksom..vara snygga. De här tjejerna som det har skrivits en hel massa om i media de senaste dagarna. De som är "till salu för en drink" som en kvällstidning skrev idag. De som råkar riktigt jävla illa ut. De som man kan tafsa lite på utan att någon höjer på ögonbrynet.
Jag säger inte att det bara är på Stureplan det tröttsamma hora/madonnatänket lever och frodas. Men det finns där- no doubt.
Just det ja, en gång blev jag faktiskt drogad på Riche. Men det tar jag någon annan gång.
2 kommentarer:
Jag vet. Mig med - haket på hörnet där - Spy bar. Tio år sedan exakt - utgång med kompisar - vad vi skulle dit att göra fattar jag ff inte eftersom det är ett ställe jag aldrig aldrig hänger på. Sommar och sol och kjol och grabbar i dyra glidarkläder som står på dansgolvet och gnider sig mot allt och alla och plötsligt en hand in under kjolen rätt upp. Bara sådär. Och jag blev så jävla chockad att det enda jag gjorde var att förbannad knuffa bort honom och fortsätta dansa. Och sedan tänka på det i tio år efteråt - varför höll jag käften? Hur kunde jag hålla käften? Varför ställde jag inte till med en scen eller anmälde honom? För tio år sedan gjorde man inte det - det fanns inte på kartan. Också min enda upplevelse av den kategorin - men i princip på samma plats.
Tack för kommentar och länken på din blogg!
Skicka en kommentar