fredag 7 november 2008

Inte helt i fas

Var på härlig återträff i onsdags. Massor av fina typer. De bästa kollegorna man har haft faktiskt.
Stämningen var bra men ändå lite bittersweet. Återigen slog insikten till- fan vad bra vi hade det. Det där med ett fast jobb och sjukt trevliga kollegor, en dator som fungerar och inget behov av att bevisa sig HELA TIDEN är inte att förakta.

- Jag vete tusan om jag skulle rekommendera någon att bli journalist. Det är ju så här det är på riktigt- sjukt hårt, sa E (som efter värsta tunga redigeringstjänsten på punkten har INHOPP, fatta, INHOPP på DN i färskt minne)


Jo. Instämmer. Och vem vet, kanske ska man göra något heelt annat med sitt liv.

Det är sånt som man kan fundera på såhär en fredagskväll när man jobbat över ett par timmar. Så där som NYA vikarier gör.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är precis som man sa. Man kommer att jämföra och förstå att så där bra får man det inte igen i första taget. Men du blir säkert värsta ankaret på Expressen.
/Ingoman