Halleluja

Åh, hade nästan glömt bort fenomenet slutlön. Ni vet, då all fiffig semesterersättning betalas ut. Nu kom den. Vääääldigt lägligt. Känner för att hjula hela vägen till banken. Är ju en ekorre i grund och botten, myser av att få lägga på hög. Spara i ladorna, som den gamla bonde jag är (nåja, ett par generationer bort iaf).

Samtidigt är det lite vemodigt. Den allra sista lönespecen från Schibstedt. Ever. Så känns det just nu.

(Fast är det något jag lärt mig är det ju att man aldrig ska säga aldrig. Det har jag fått äta upp tre gånger hittills, bara i höst).

Nä, nu ska jag snart sticka och kolla in en söt och redan ganska hajpad bebbe.