Tänk så fort det kan svänga. Men nu när jag inte längre tillhör denna slavskara kan jag inte annat än beklaga mig. Högljutt. För allvarligt talat, de här första veckorna i juli, innan de liksom börjar få till det, är man hjälplöst fast i sommarvikariernas våld. De är nya, de kan inget och de är eh, efterblivna?
Exempel1: Brukar köpa frukostmackan i ett fik i Globen. Vanligtvis helt utan problem. Nu gör sommarvikariemaffian där sig skyldiga till kardinalfel och brer på äckelmängder smör. Måste vara ekonomiskt ohållbart för fiket och jag inte kan äta min frukost längre.
Exempel 2: Jag försöker få tag i folk på myndigheter och olika typer av företag. Helt omöjligt eftersom de är på semester. Sommarvikariemaffian har nollkoll. "Eh, lämna ut årsinkomster bara sådär är inget vi på Skatteverket gör".
Exempel3: Plötsligt känns nyhetsrapporteringen liksom inte legitim längre. Var är de trovärdiga ankarna? De där nya som stakar sig ideligen, kan man lita på dom? Om de nu syns i bild. Kameraoperatörerna och bildproducentern tillhör ju också sommarvikariemaffian och är inte helt slipade.
Fast ibland blir det ju roligt. Som nyheten om Flipi och Fredrik alldeles nyss på expressen.se. En sommarvikarie, gissar jag, som rapporterade om, tja, två glada delfiner?
2 kommentarer:
Jag vill att du undersöker det obekräftade kärleksrykte du nämnde på lunchen.
Ok då. Återkommer.
Skicka en kommentar