Barnfria vänner sökes

Alltså, missförstå inte nu. Alla kompisarna som har barn är såklart guld värda. Vilken jäkla skattkista att ösa kunskaper ur. Amningsproblem, matportionsstorlekar och bajskonsistenser - fantastiskt nyttigt och kul att få älta om.
Men.
Fan vad skönt det kan vara att hänga med folk som inte har barn. Och enkelt. För om sanningen ska fram så är det ju lite småjobbigt att umgås med EN liten bebbe, hur gullig och snäll den än är.
Och om den/de andra man ska äta middag/fika/ta ett glas vin med OCKSÅ har ungar blir det plötsligt så..komplicerat. Det går ju. Men det kan vara ganska utmattande och inte direkt som förr.
Ta nu i helgen. Kollade fotbollsmatch, käkade mat och drack vin med några väldigt barnfria och harmoniska, utvilade, välartikulerade människor, som satt still och kunde hålla en konversation igång utan avbrott. De var (nästan provocerande) ointresserade av att prata om/med eller gulla med mitt barn. Vi snackade inte om barn en enda gång under kvällen.
Hur trevligt som helst.
Enda oroväckande tecknet: Hon drack inget eftersom hon skulle "köra hem" sedan.
Hm...