Alltså, när folk berömmer ens barn. Det är liksom något helt nytt som händer i en då. En nivå av mullrande glädje som man innan inte visste fanns där inne.
Och jag kan säga att när The Kjell Bergqvist stannar upp, kommer fram och gullar med ens bebis och sedan- efter intervjun- önskar en "lycka till med Matilda", är man ju redo att dö.
Note to self: Recensera INTE "Bröllopsfotografen", du är fett jävig!.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar