Hur ska jag någonsin kunna lämna det här?

En gång i tiden gick jag upp kl 05.00 varje morgon. Tog mig iväg till ett jobb där det varken fanns kollektivavtal eller särskilt mycket respekt. Jag och mina två stackars kollegor kommer för alltid att dela ett sådant där speciellt band som jag misstänker att typ folk som blir tagna som gisslan känner. Man har lidit ihop. Hatat den usla chefen ihop.

Dött en smula inombords varje dag ihop.

Sånt kan jag tänka på ibland. Nu när jag jobbar på ett fantastiskt ställe. OBS, jag är inte ironisk. Jag jobbar faktiskt på ett av Sveriges bästa företag. Tänk, min lilla tidning ligger där uppe och slåss med typ Microsoft. Det har vi fått papper på.

Vi jobbar hårt, är enade mot fienden och skrattar varje dag. Och så bjuder vi varandra på jordgubbar.



Det är så sweet.