Har precis varit på ett kanonföredrag.
Det handlade om hur man ska bete sig i en löneförhandling. Snark tänkte jag. Vet man väl. Har ju för tusan skrivit artiklar i ämnet.
Föredragshållaren öppnade med att man ska vara "öppen och ärlig".
– Om man vill vara en loser alltså.
Då vaknade jag till. Och när han fortsatte med att beskriva hur mycket man måste skada den man förhandlar med och hur viktigt det är att man hämnas så fort man blir kränkt- då satt jag banne mig och antecknade.
Ta ingen skit var bara förnamnet. Man ska aktivt jobba på att fär motparten att må dåligt och skapa en negativ stämning. Våga smutsa till det.
Halleluja, vantarna är av och hyckleriet är begravt!
Nu är jag helnöjd och fan lite peppad att ta en lönediskussion.
Och det fina är att den här metoden går att applicera i massor av situationer.
Skitbra för en tidigare konflikträdd mes som jag.
No more knutna nävar i byxfickan, tillbakatryckt ilska och bankande frustration bakom ryggen på alla idioter som måste, ja faktiskt behöver uppfostras.
För, som han sa, föredragshållaren, markerar man inte så utvecklas de till "monster som kör på med sin brutalitet eftersom de kommer undan med det".
Nu jäklar är det jag som börjar säga ifrån, hör ni det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar